När byggnaden stod färdig år 1680 var det som Stockholms södra stadshus, och innehöll då allt från handelsbodar till domstol och bostäder. Det vackra vita huset har genom åren haft ytterligare användningsområden – ortodox kyrka, häkte och skola för att nämna några. Ryssgården, som torget framför museet kallas, har sitt namn efter de många ryssar som drev handelsbodar här. Numera fylls platsen sommartid av soldyrkare som fikar på museets Kafé Ryssgården, och en novemberkväll när jag besökt museet för en visning av konferenslokalerna nära nog stormas platsen av ett 70-tal ungdomar som använder torget för att utöva Le Parkour.
Hyr 1800-talsvåning
På insidan är byggnaden mysig, med många små rum snarare än stora utställningsytor. Här finns utställningar om allt som rör Stockholm, från ett rum som förklarar för museets yngre besökare vem Sankt Erik var, till berättelser från stadens förorter och tips på hur man renoverar äldre hus. Högst upp i huset finns de två konferenslokalerna Bellmanrummet och Tessinsalen. Den sistnämnda är stadsmuseets hörsal som rymmer upp till 90 personer i biosittning, och har en i våra ögon något grotesk historia – salen har bland annat tjänat som anatomisk teater där man skar i lik inför en betalande publik. På väggarna sitter stora kartor som visar Stockholm stads framväxt från medeltiden till slutet av 1800-talet. Bellmanrummet har sin ingång genom Tessinsalen, och rymmer max 30 personer i biosittning.
Som en paus i konferensen finns möjlighet till stadsvandringar, guidade visningar av museet eller de fyra museilägenheter som finns runtom i stan. Dessa lägenheter är bland annat populära bland filmskapare som söker tidsenliga miljöer, men går också att hyra för mindre möten eller middagar, då museet kan ordna med värd och catering. Den populäraste lägenheten är enligt stadsmuseet Stuckatörens våning, som ligger på David Bagares gata i centrala Stockholm. Lägenheten tillhörde stuckatören Axel Notini, och visar hur ett borgerligt hem kunde se ut i slutet av 1800-talet. Här finns rum för enklare konferenser eller middagar för upp till tio personer, eller mingel för upp till 20. För den som hellre gottar sig i 60-talsnostalgi finns det på Kämpingebacken 13 i Tensta en lägenhet återskapad som den såg ut 1969.
Här kan ni också känna historiens vingslag:
Kulturen i Lund
Inne på friluftsmuseets område ligger Borgarhuset, ett hus som Kulturen byggde för att återskapa en typisk borgerlig miljö, och som stod klart år 1890. Här finns också snidade skulpturer från 1500-talsbyggnaden Lembkeska korsvirkesgården i Malmö, som revs 1891. På andra våning finns Hornsbergssalen för mindre konferenser och evenemang.
Vita huset – som fått sitt namn på grund av sin påstådda likhet med den amerikanska presidentbostaden – är museets huvudbyggnad byggd 1854. Här finns den större konferenslokalen Auditoriet med utsikt över friluftsmuseet och parken. Lokalen har 124 fasta stolar, varav 106 med utfällbara skrivbord. Vita huset var bostad fram till 1917 och köptes av Kulturen 1927.
Vasamuseet
På Vasamuseet kan upp till 750 gäster äta sittande middag med det nästan 400 år gamla skeppets 50 meter långa skrov som närmsta granne. För mingel kan upp till 1 550 personer tas emot. Här finns också plats för en scen för underhållning. Vasarestaurangen med plats för 180 sittande gäster är ett bra alternativ om skeppshallen känns för högtidlig. I restaurangen finns utrymme för dans, orkester och annan underhållning.
Birka
I vikingastaden Birka på Björkön i Mälaren finns flera alternativ för dags- eller kvällsarrangemang, till exempel Uppdrag Birka: Efter en skön båtresa på Mälaren anländer ni till Birka där en del av agendan är Uppdrag Birka som är en fartfylld aktivitet där kreativiteten och samarbetsförmågan kommer att ställas på prov. Ni kommer även att äta en Vikingalunch i restaurang Särimner och få tid att på egen hand besöka museet och se modeller om hur livet sett ut för Birkas invånare under vikingatiden samt se på arkeologiska fynd och repliker från Birkas utgrävningar.
Skriv ut 
